Arbete & Kapital

Enligt Platon hade människan en 3-delad själ (förnuft, känsla och drifter), varför medborgarna i överensstämmelse med denna lära indelades i tre klasser: filosofer, företagare och arbetare. Detta indoeuropeiska kastsystem är mycket gammalt och har av Georges Dumézil kallats för treståndssystemet. Enligt Platon skulle samhället naturligtvis ledas av filosofer, i vanligt tal kallade politiker. I Sverige utvecklades detta till ett ståndssamhälle med adel, präster, borgare och bönder. Lägg märke till att pigor och drängar saknade representation. Den första ståndsriksdagen hölls 1435 i Arboga och den sista i Stockholm 1865. Men mentaliteten levde vidare i den nya riksdagen i form av ett klassamhälle med partier och fackförbund.

Från Ståndssamhälle till Klassamhälle

  Filosofer Företagare Bönder Arbetare Rövare
Klass Överklass Medelklass Medelklass Underklass Klasslösa
Stånd Adel, Präst Borgare, Bankir Bonde Piga, Dräng Tjuvar
Maktbas Kunskap Kapital Mark Arbete Våld
Ersättning Privilegier Ränta (%) Avkastning Lön Respekt
Organisation Partier Företag By, Socken Fackföreningar Maffia
Finansiering Skatter Vinster Byteshandel Avgifter Beskydd
Penningpolitik Riksbank Krediter Självhushåll Inflation Förfalskning
Bostad Herrgård Villa Gård Hyresrätt Fängelse
Språk Propaganda Reklam Jordnära Pladder Lögner
Brottslighet Korruption Konkurser Saknas Svartarbete Stöld

Från slaveri till löneslaveri

Den amerikanska och den franska revolutionen innebar början till slutet för slaveriet. I England avskaffades slaveriet 1807, och sedan följde de övriga europeiska länderna efter. I de amerikanska sydstaterna avskaffades slaveriet först efter nederlaget mot nordstaterna i det stora inbördeskriget 1860-65. Men den stora frågan var naturligtvis vad som skulle ersätta slaveriet. Svaret på denna fråga blev löneslaveriet, ett system som inte var ett dugg bättre än slaveriet. Arbetsförhållandena under 1800-talet var fullständigt vidriga, som all litteratur har vittnat om. Systemet måste reformeras och lösningen blev kollektivavtal eller minimilöner som introducerades i början av 1900-talet. Detta förbättrade arbetarnas förhållanden avsevärt och därmed var grunden lagd till det system som ännu råder på arbetsmarknaden. Men löneslaveriet med kollektivavtal, minimilöner och beredskapsarbeten är inte slutpunkten utan även detta måste reformeras, och ersättas med ett ännu bättre system.

Arbetet styrs av tiden och kapitalet

Allt arbete som du själv inte kan kontrollera är slavarbete. Med den definitionen är i stort sätt allt arbete slavarbete. Den viktigaste frågan blir då vem som kontrollerar arbetet och hur. I det gamla samhället styrde överheten med hjälp av ordet och svärdet, medan i dag överheten även kan styra med hjälp av tiden och kapitalet. Konflikten mellan arbete och kapital må vara en modern konflikt, men den har sin grund i den gamla konflikten mellan styrande och styrda, mellan överhet och underklass, mellan bonde och dräng. Konflikten är klassisk och går tillbaka på problemet med arbetets värdering. Hur skall arbete värderas och vem skall göra värderingen? Det finns många förslag, men inget som vi alla kan enas om. I praktiken visar det sig att de som ligger lägst på den sociala skalan lever på existens-minimum, medan de som befinner sig högst på den sociala skalan har en årsinkomst som är 100 gånger större. Eftersom existensminimum är ungefär 7000 kr/mån, betyder det att den högsta inkomsten ligger på 700.000 kr/mån. Denna inkomst-spridning kan man tycka vad man vill om, men den är ett faktum.

I bondesamhället styrdes arbetet av solen, varför dygnet blev den minsta tidsenheten. I det moderna samhället är sekunden den minsta enheten, varför det blir än viktigare att mäta och kontrollera tiden. Det är därför ingen slump att tidsstudier blir ett viktigt begrepp under 1900-talet. Arbetet som förut styrdes av solen styrs nu av maskinen, och blir underordnat klockan och stämpeluret.

Maskiner och byggnader har en begränsad livslängd och måste på sin ålders höst kunna ersättas av nya. Långivarna skall ha ränta på sina pengar. Företaget måste generera tillräckligt med pengar för att täcka sina kostnader, avskrivningar och räntekostnader för att verksamheten skall kunna fortsätta år från år. Både den klassiska nationalekonomin och marxismen talade om produktionsfaktorerna arbete och kapital, som naturligtvis av olika skäl skulle vara så billiga som möjligt. En hård styrning av tiden och kapitalet, gav en hård styrning av arbetet och lönen. Det är fullt möjligt att styra ett modernt samhälle enligt samma principer som man styrde plantagen, där arbetaren var utbytbar och arbetet en monoton repetition. Är detta arbete eller slavarbete? Svaret är enligt oligarkins obevekliga järnlag givet. Det är de breda gruppernas lott att reproducera sig, överleva på existens-minimum och dö. Varför gör inte slavarna uppror?

Paradigmskiften

Teknik Stenålder -3000 Bronsålder -1100 Järnålder 800 Krutålder 1945 Atomålder
Kultur Forntid -1000 Antiken 476 Medeltid 1400 Renässans 1600 Upplysning
Politik Tinget 1280 Feodalism 1789 Kapitalism 1917 Socialism 1980 Nykapitalism
Ekonomi Venice Bank 1397 Medici Bank 1694 Bank of England 1913 Federal Reserve 1998 ECB

Det gamla vikingatida samhället ersattes 1280 av feodalismen, som beslutades på Adelsö av Magnus Ladulås, son till Birger Jarl. Under 1800-talet ersattes feodalismen med sina rötter i antiken av kapitalismen med sina rötter i brukssamhället. Detta paradigm var i grunden engelsk, men blev en modell för hela Europa, inte minst i Sverige. Nästa stora paradigmskifte inträffade 1917 då kapitalismen ersattes av socialismen. Efter mångåriga stridigheter med facket och under hot om kommunistisk lagstiftning, har borgerligheten och industrin tvingats till förhandlingsbordet. Med pistolen mot huvudet tvingades man skriva under huvud-avtalet. Jantarnas seger och borgerlighetens villkorslösa kapitulationen i Saltsjöbaden 1938, var naturligtvis en katastrof för landet. Den socialistiska eran varade fram till 1980 då ett nytt paradigmskifte inträffade och nykapitalismen ersatte socialismen. Nykapitalismen är naturligtvis inte ny, utan det är frågan om samma gamla kapitalism, bara uppklädd i nya kläder.

Det korporativa manifestet - 1938

I detta manifest gjorde staten, fackföreningen och storföretagen upp om hur den nya korporativistiska staten skulle styras. Men en expanderande statlig politik krävde stora pengar, som måste tas in i form av skatter. Ett ökande skattetryck och en ökande nivellering drabbade medelklassens akademiker och småföretagare hårt. Men i allt väsentligt var detta bara en logisk konsekvens av jantelagen och det kommunistiska manifestet, som bägge låg till grund för det korporativistiska manifestet.

Lag och Rätt - Jus och Fas

En politiker pendlar mellan Topia, den naturliga världen och Utopia, den onaturliga världen. Denna värld som från början var rent religiös blir efter franska revolutionen rent social. Ideologi ersätter teologi. Social utopi ersätter religiös mystik. Social kulturkamp ersätter religiös troskamp. Sociala värden ersätter religiösa värden. Det sociala språket ersätter det religiösa språket. Det här återspeglas också i rättsskipningen som skiftat bas från germansk sedvanerätt, via katolsk kyrkorätt och naturrätt till en politiserad folkrätt. Runt lagens hårda fysiska kärna finns ett tjockt metafysiskt skal, som intellektuella fanatiker under seklers lopp fyllt med Jesus Kristus eller Karl Marx, Bibeln eller Kapitalet, Kyrkan eller Riksdagen, Vatikanen eller FN. Det är tydligt att lagstiftning är ett fullständigt undermåligt projekt som man i sin helhet måste ta avstånd ifrån.

Den världsliga lagen och den moraliska rätten har alltid innehafts av en klass. I tur och ordning prästerna, adeln, borgarna och arbetarna. Fram till 1789 kunde präster och adel styra samhället utan att ifrågasättas, därefter har borgare och arbetare slagits om makten. Men den klass som har makten påverkar lagstiftningen och utverkar privilegier till den egna klassen. Den här insikten är oerhört viktig. Det går inte att förstå historien om man inte förstår att den juridiska lagen och den moraliska rätten alltid gått hand i hand.

Enligt Ibn Rushd (Averroës) slutar filosofin där religionen börjar. Den juridiska lagen var i äldre tider baserad på den teologiska rätten, medan den i dagens samhälle är baserad på den idéologiska rätten. Av detta skall man dra den helt riktiga slutsatsen att jus är baserad på fas. Men vad är fas baserat på, det är frågan? Anm: etik och moral är två ord som betyder samma sak. Etik kommer från grekiskans ethos, medan moral kommer från latinets mos. Etik och moral är därför en språklig tautologi.

Maktens hemligheter

Den romerske skalden Juvenalis (65 - 128) myntade begreppet bröd och skådespel (panem et circenses). I antikens Rom köpte politikerna folkets gunst genom gratis utdelning av spannmål och fritt inträde till gladiatorspelen. Den franska revolutionen 1789 utlöstes av bristen på vitt bröd och fortfarande handlar politik om bröd och skådespel, kanske ännu mer idag än på romarrikets tid.

Vem skall ha makten över jus och fas? Det är frågan!
Aristoteles definierade tre möjliga statsskick; aristokrati, meritokrati och demokrati. Dessa statsskick kan styras enligt tre principer; med naturrättsliga principer (dogmer), med sedvanelag (juridik) eller med klass (ukaser). Totalt ger detta 9 kombinationer, varav de tre gulmarkerade är de mest intressanta.

  Aristokrati Meritokrati Demokrati
Med Dogmer Kejsare Påve Diktator
Med Lag och Val Kung Elit Parlament
Med Klass, Klan, Stånd Militär Akademiker Pöbel

Envälde

Monarken har enligt en ålderdomlig förklaring fått sin makt av Gud, men en sådan förklaring är i dagens samhälle helt utesluten, varför enväldet får sägas tillhöra historien och vidare diskussion är överflödig. Kvar återstår då endast två möjliga statsskick; klassvälde och folkvälde. Men även dessa bygger på makt, och makten är ett monster. Härskaren står över lagen, och är inte själv bunden av det avtal som medborgarna skrivit under in blanco (Hobbs och Machiavelli).

Klassvälde

Makten har alltid växlat mellan stånden. Först var det prästerna, sedan adeln och under 1800-talet borgarna. När sedan ståndsriksdagen avskaffades och ersattes av politiska partier innebar det i sak ingen förändring. Ty den tidens politiker var lika måna om sina och klassens privilegier som dagens. Det enda som hände var att vi fick ett nytt 5:e stånd, arbetarklassen. Adel, präster, borgare, bönder och arbetare tog säte i riksdagen inom var sitt parti. Arbetarpartiet fick till sist makten och började genast dela ut privilegier till sina egna folkrörelser. Vilket är något förvånande, men bara om man inte inser att riksdagen är en klass-riksdag, helt i enlighet med Aristoteles påpekande för mer än 2000 år sedan att egendom och klass är av avgörande betydelse för en politisk organisation och dess handlande.

Folkvälde

Folkväldets slagord om en man en röst, leder till att man fattar beslut med enkel majoritet. Vilket är en form av 1/2 diktatur, där regeringen med stöd hos halva befolkningen kan tvinga den andra halvan att underkasta sig besluten. Denna vulgära form av folkvälde är formellt sett demokratisk, men skiljer sig alltså inte på något avgörande sätt från pöbelväldet, även om ombuden gör allt för att dölja detta faktum.

Legitimitet

Den som strävar efter att förverkliga sina idéer får sin makt baserat på det stöd som dessa idéer kan uppbringa. Den som däremot enbart söker makten för sin egen skuld, har per definition inga idéer att bygga en maktbas på. Och då återstår inte mycket annat än att skapa ett patron-klient förhållande till sina underhuggare, belöna genom utnämningar och bestraffa genom utfrysning.

En historisk tillbakablick

Under medeltiden syftade begreppet stat på en furstes privata hushållsförvaltning. I Westfaliska freden 1648 blev staten suverän och den personliga furstemakten blev absolut. Det var under den här tiden som förvaltningen så sakta började förändras från region till nation från privat till offentlig förvaltning. Jean-Jacques Rousseau publicerade 1762 skriften Om samhällsfördraget där han avfärdade alla religiösa och monarkistiska maktanspråk och i stället lanserade "den allmänna folkviljan". En upplyst opinion i Västeuropa krävde samtidigt att hela privilegiesystemet skulle kastas över ända till förmån för rättslig och politisk jämlikhet. Men tesen om en allmän folkvilja förutsatte att landets befolkning kunde betraktas som ett kollektiv med gemensamma intressen. Därmed hade man lagt grunden till nationalismen och nationalstaten, som senare kom att utvecklas till socialismen och välfärdsstaten.

Top down or bottom up, that's the question?

  1. Överklassens ekonomisk teori utvecklades av Carl Menger och innebär att pengar skall ges till producenterna, d.v.s storföretag och storbanker, så kallad utbudsekonomi (supply side).
  2. Medelklassen ekonomisk teori bygger på småföretag och småbanker, även kallade sparbanker.
  3. Underklassens ekonomiska teori utvecklades av John Maynad Keynes och innebär att pengar skall ges till arbetarklassen, så kallad efterfrågeekonomi (demand side).

Man kan styra samhället enligt dessa två principer, beroende på om man ger pengarna till överklassen eller till underklassen. I det första fallet rör sig pengarna nedåt i hierarkin och i det andra fallet rör sig pengarna uppåt. Den socialistiska principen sätter en egalitär och kollektivistisk folksuveränitet främst, medan den borgerliga principen sätter en liberal stat främst. Därmed har den bipolära konflikten mellan överklass och underklass flyttats till grundlagen, där lösningen under 1900-talet blev det som kallas för korporativism. Makt skall delas, men hur?

Socialismen kan styra folket, men inte marknaden. Kapitalismen kan styra marknaden, men inte folket. Bägge är korrupta och saknar liberala, sociala och etiska värden, men idealiserar sina respektive verksamheter å det grövsta. Aristokratin gav folket skyldigheter, men inga rättigheter. Demokratin gav folket rättigheter, men inga skyldigheter. Lösningen på detta politiska dilemma är en tvåkammarriksdag med ett borgerligt hus och ett folkligt hus under en författning med en valkung, en riksbank, en författningsdomstol och en riksrevision. Varje hus har en röst, och vid lika röst går avgörandet till förtattningsdomstolen som avgör frågan enligt grundlagen. Kan inte författningsdomstolen fatta beslut går avgörandet till kungen.

Medelklassens liberala idéer kom, såg och segrade, men fortfarande är samhället i alltför hög grad influerat av överklassens kapitalism (storbanker och storföretag) och underklassens socialism (facket). Saltsjöbadsavtalet var ingenting annat än en uppgörelse mellan överklass och underklass, där medelklassen ställdes utanför och på sikt kom att utplånas. Det dröjde än till 1980 innan medelklassen revolterade och gjorde uppror under ledning av Margaret Thatcher och Ronald Reagan. Men kampen måste gå vidare mot alla dessa vasaller som slår vakt om sina förläningar, syndikat och korporativ med tillhörande patron-klient system! Privatisera de privata storbankerna och storföretagen! Länge leve den fria medelklassen med sina småföretag och sina sparbanker! Länge leve Blå Tåget med "Den ena handen vet vad den andra gör" mer känd som "Staten och Kapitalet"!