Elliot's vågteori

Ralph Elliott utvecklade sin vågteori på 1920-talet efter studier av den amerikanska börsen. Han uppmärksammade ett lagbundet cykliskt mönster i kurserna, där varje cykel eller våg kunde delas upp i mindre vågor. Genom att tillämpa vissa talserier påstod han, att metoden kunde användas till att avgöra både hur stor och hur långvarig en upp- eller ned-gång blir. Detta luktar astrologi lång väg. Vi vet, vilket man inte visste på 20-talet, att ekonomi är ett kaos-system, och att kaos-system inte kan prognosticeras. Däremot är metoden att dela upp en funktion i vågor riktig. Detta kallas på fackspråk för Fourier-analys. Det är uppenbart att konjunkturen består av många vågor med olika frekvens och amplitud och att det är summan av dessa vågor som vi upplever som konjunktur.

En bubbel-ekonomi och Elliott's Vågteori

Bild Detta är ett exempel med två svängningar, en på 30 år och en på 7,5 år. Resultat blir den gulfärgade kurvan.

Den enklaste modellen av verkligheten är att de tre systemen; det politiska, det finansiella och det reala genererar var sin våg, som tillsammans med en trend ger Jan Strömberg's bubbel-teori. Det ekonomiska systemet drivs framåt i vågor, där uppgångsfasen styrs av tillgången på krediter medan nedgångsfasen styrs av riksbankens krav på ränta och återbetalning. Prisutvecklingen under 1980-talet och i slutet av 1990-talet är utmärkta exempel på två finansiella bubblor.

Bild Under 1900-talet har vi haft 3,3 cykler med varsin hög- och lågkonjunktur. Det är exakt, som det borde vara. Efter WW2 kom den högkonjunktur, som förändrade världen. Det som startade denna högkonjunktur var Marshall-hjälpen, som gav oss en efterkrigsboom, som varade i 15 år. Sverige som stått utanför kriget och USA kom att tjäna oförtjänt mycket under denna tid. Vi fick "The american way of life" och "Den svenska modellen", även kallad "The middle way". Den hybris, som rekordåren skapade hos speciellt det svenska folket, var livsfarlig för framtiden. När sedan lågkonjunkturen slog till på 70-talet, stod svenskarna där och begrep ingenting. Man hade nämligen tutat i svenskarna att dessa var duktigare än andra människor, och att det var därför vi hade en högre levnadsstandard. Men så var det ju inte alls. Utan det högre välståndet berodde på att vi stått utanför kriget och att vi kunde dra nytta av Marshall-hjälpen och dess efterkrigsboom i Europa med en årlig 5% tillväxt. De svenska problemen med inflation och underskott i de offentliga finanserna inleddes i början av 70-talet, sedan Bretton Woods-systemet för fasta växelkurser havererat, och givit svenska politiker fria händer.

Denna teoretiska tankemodell för 1900-talet innehåller 3 cykler där varje cykel speglar 2 verkliga kriser av politisk karaktär. En statistisk analys av antalet kriser ger värdet 6 ±sqr(6), d.v.s vi kommer att under 100 år få rent statistiskt sätt 4, 5, 6, 7 eller 8 kriser. Kriser som alltid är skapade av politiker såsom krig, finanskriser och valutakriser.

Konjunktur under 2000-talet

Börsen bottnar med 30 års mellanrum, och har så gjort 1890, 1920, 1950, 1980 och 2010. Nästa börsbotten kommer alltså 2040. Börstoppen kommer 15 år efter en botten enligt teorin, men kan komma både tidigare eller senare. Det är mycket svårare att göra en prognos för när toppen skall inträffa än för botten. Då toppen inträffar har spekulationen nått sådana höjder att det finansiella systemet brakar samman. Detta ligger i korten och det är inte mycket politiker varken kan eller vill göra för att ändra på detta förhållande. En dialektisk kamp mellan fattig och rik, arbete och kapital, inflation och arbetslöshet går vidare. Och tyvärr blir det bara värre och värre, eftersom korruption och kleptomani ökar i samhället. Västvärldens ekonomier är extremt beroende av tillgången på olja, och eftersom denna råvara börjar sina, kan vi vänta oss ett antal oljekriser framöver. Därför tyder allt på att 2000-talet blir ett mer turbulent århundrade än vad 1900-talet har varit.

Analys av kursrörelser enligt Fourier

elog(index) = r×t + Sai×sin (iwt)
där r = inflation + tillväxt
t = tiden
w = 2p÷grundperioden
i = 1 till oändligheten
Vid Fourier-analys börjar man med att bestämma grundperioden, d.v.s den långsammaste svängningen. Därefter skall alla konstanter bestämmas, vilket kan ske med manuella matematiska metoder eller med hjälp av speciella dataprogram. Vid teknisk analys däremot utgår man från de snabbaste svängningarna, och får därmed med allt brus (noise). Teknisk analys är notoriskt osäker, och därför kallas en man som handlar med hjälp av teknisk analys för noise-trader. All teknisk analys går ut på att finna trenden, och sedan agera efter devisen "follow the trend". Teknisk analys är en form av följa John, där de små investerarna försöker följa de stora. Det är naturligtvis ett riktigt agerande, även om det är mycket svårt att försöka hoppa på tåget vid rätt tidpunkt och hoppa av vid rätt tidpunkt. Följande värden har användes för att konstruera normen i diagrammen. För i=1 är perioden 30 år vilket ger w = 2p/30 = 0,21 och konstanten a1= 1

Den svenska och den amerikanska börsen

Bild Den Amerikanska börsens "boom and bust" inträffade efter WW1 och var en följd av det Europeiska problemet. Den kaos med stor volatilitet som detta skapade, fick till följd att även guldmyntfoten kollapsade. Under den 3:e vågen utvecklades amerikanska företag mycket gynnsamt. Bretton Woods kollapsade 1973, vilket lade grunden till en enorm internationell kredit-marknad. I början på 80-talet drog en våg av nyliberal retorik fram över världen, som startade den 4:e vågen. Ledande politiker var Reagan, Thatcher och Gorbatjov samt ledande ekonomer från Chicago, vars teoribildning monetarismen stod i motsats till keynesianismen.

Den Svenska börsens "boom and bust" inträffade under WW1. Då tjänade svenska export-företag storkovan genom att man kunde sälja till bägge sidor, både till tyskar och ryssar. Efter andra världskriget fick de svenska företagen stå tillbaka för den inhemska samhällsutvecklingen, vilket också gällde under lågkonjunkturen på 70-talet. Under högkonjunkturen på 80-talet försökte svenska politiker i panik vända utvecklingen med hjälp av en rekord-devalvering. Denna "big bang" misslyckades dock totalt och i stället för volymtillväxt blev resultatet en finansiell bubbla och ett sammanbrott för kronan. Hela det finansiella systemet skakade och Riksbanken gick in och räddade bankerna, som vanligt.

Inget nytt under solen. Det som nu händer vid detta sekelskifte, hade sin motsvarighet vid förra sekelskiftet. Då var det ett företag, Grängesberg som drev börsen mot astronomiska höjder, nu är det ett annat företag, LM Ericsson som står för samma prestation. Om detta är en korrekt analys, så kommer även denna bubbla att spricka - men när?

Obs. 1971 bildades NASDAQ börsen, och efter detta datum speglar Dow-Jones index ej hela den amerikanska industrin. Endast ett vägt total-index kan göra detta, men jag har ej haft tillgång till ett sådant index. Den amerikanska börsen har därför efter 1971 gått bättre än vad Dow-Jones index visar. Det är ju också så att den svenska börsen i stort sätt följer NASDAQ börsen.

Börsens utveckling under året.

Bild Börsåret har två toppar och två bottnar. Under årets första 6 månader har börsen stigit med 14%, medan börsen under årets 6 sista månader endast stigit med 4,4%. Alla stora börsras har också inträffat under årets sista månader, varför 3:e kvartalet generellt sett bör undvikas.

Lånade pengar "spekulation" förstärker börsens normala svängningar, och ger en "spekulationsbubbla" eller bättre ett "spekulationshjul", eftersom dessa spekulationspengar förstärker börsen både i uppgång och nedgång. I uppgången därför att mer pengar kommer i på börsen. I nedgången därför att långivaren tvingar låntagaren att sälja sina aktier och lösa sina lån, vare sig denne vill det eller inte. Låntagaren är ju helt i händerna på långivaren, som ensidigt kan säga upp lånet till betalning och driva in panten.

Adam Smith trodde inte bara på den osynliga handen utan även på den osynliga informationen. Marknaden bygger på att alla har tillgång till rätt information vid rätt tidpunkt. Men så är inte fallet, utan Politik och Ekonomi är ett spel i mörker. De som vet talar inte, och de som talar vet inte. De pojkar och flickor som syns i media har inte den blekaste aning om sakernas tillstånd. Dom förmedlar avsiktligt eller inte en förskönad och förfalskad bild av verkligheten som för folket bakom ljuset.